Har ni någon gång suttit ner och faktiskt funderar på hur bra vi har det? Men ändå klagar vi, dag in som ut. Jag ska inte ljuga för er, jag klagar allt för ofta på småsaker såsom att "bussen kanske är sen med några minuter vilket gör att jag kommer sent till skolan." Men när jag ändå står där och klagar tyst för mig själv så vet jag att på andra sidan jordklotet så försöker ett litet barn att hitta vatten till sig själv och dess familj... Om barnet ens har någon familj.

Jag försöker att uppskatta det minsta lilla jag får i livet och inte ta något för givet. Det lilla barnet som är ute och letar efter vatten (kanske just i den här stunden) kunde lika gärna varit jag. Men nu blev det inte jag, vilket jag tackar för varje dag.
Jag tackar även för att jag har fått möjligheterna som vi i Europa tar FÖR GIVET är b.la att skriva, läsa, tala och kunna förstå vad människor säger. Vi tänker inte på det så speciellt ofta, eftersom i Sverige är det så självklart att man ska kunna de sakerna, men i andra länder är många..många % som bara uppfyller en fjärdedel av de sakerna. Tänk lite på det.

Hursomhelst får jag ofta höra av andra ungdomar att de klagar på deras liv, att de inte får vad de vill av deras föräldrar, att barnbidraget inte räcker till etc.

Okej, det tillhör (tonåren) att vara lite jobbig och att klaga på lite saker titt som tätt över ens liv, skolan, kompisar. Ja, ni vet. Så det är inte så konstigt, men försök också att komma ihåg det ovan nämnda. Jag menar inte att du ska gå omkring och tänka på det, men tycker det är bra ifall om du lyckas placera in det någonstans i bakhuvudet.
Och även det där med att barnbidraget är för lågt, kan jag faktiskt inte säga så mycket om.
Vi borde vara glada att vi har barnbidrag i Sverige. Ibland tror en del tonåringar att barnbidraget ska vara till kläder enbart och sen lite till andra saker. Ja, du kan få en massa kläder till lågt pris om du handlar smart som på tillexempel myrorna.
Du får ut mer om du handlar där för 400kr (pengarna går också till något bra + bra för miljön!!) än om du går in på H&M och letar 99kr saker.

Jag hoppas att ni lämnas med lite tankar kring inlägget, även fast det inte hela tiden följde den röda tråden. Men ni vet själva, bara kärlek.
xoxo, Miss.E

Jag vet att jag tagit upp det här tidigare i bloggen men jag vill verkligen att ni ska veta att när ni går igenom någonting tufft och det känns som att hela världen är emot er och att de som sa att de alltid ska "finnas där" inte finns vid er sida så vill jag säga att jag finns till hands. Det kanske inte känns sådär jättekul att öppna upp sig för en främling med sina privat problem men ibland kan det räcka med att veta att jag bara finns här.

Kom ihåg att du är inte ensam, det finns fler som går igenom samma sak som dig. Men det blir aldrig bättre ifall om du sätter på det där "falska leendet" och låtsas som att inget har hänt och bara låter det ligga där inom dig och växa sig större och större. Försök istället att öppna upp dig och berätta vad du känner för någon. För jag har gjort det misstaget allt för många gånger att stänga allt och alla ute och bara låtsats som att inget hänt. Men sen när lampan är släckt och alla sover, känner man hur alltid i kroppen bar brister och går sönder, hur tårarna bara bränner sönder ens kind. Så uppmanar er verkligen att prata med folk! När du väl börjat prata med människor som du litar på kommer du känna hur någonting du haft inom dig som du bart på så länge lyfts bort ifrån dig.

#onelove